Igar var jag, Natalie, Martin och Anna till Tokyo Dome som ligger ca 15 min fran var skola. Tokyo Dome ar en stor arena dar de brukar ha baseballmatcher och konserter, fast vi var dar for shoppingens skull. Tokyo Dome har 7 vaningar affarer! Jag handlade dock bara nodvandliga saker saklart. En liten filt att svepa runt mig eftersom att guesthouset ar sa kallt i alla gemensamma omraden, en bordsspegel och ett skrivblock. Allt i rosa om nagan undrar... jag alskar att allt i det har landet ar gulligt, det spelar liksom ingen roll vad det handlar om!! Vid Tokyo Dome finns ocksa ett Mumin-cafe som var valdigt gulligt men valdigt dyrt. Dessutom verkade det som om de ville att vi skulle ga darifran for de fortsatte bara fylla pa vara vattenglas (alltsa t o m oftare an de brukar) och ville fa oss att ga pa toaletten. Och alla fattar ju att om man gar pa toaletten maste man lamna bordet, eller nat. Naja, det var sott men jag ska nog inte till baka dit. Det basta med stallet var alla ljusslingor som var tanda overallt pa kvallen nar vi skulle hem. Alla trad och byggnader bara sprakade av ljus!
Idag var jag hem till Natalie efter skolan och tittade pa "Boys over Flowers", ett koreanskt drama som ar valdigt bra med manga heta killar i. Ja, det ar samma som japanska Hana Yori Dango och taiwanesiska Meteor Garden om nagan undrade.
Det daliga med att aka till Natta ar dock att det tar nastan tva timmar att komma hem, sarskilt jobbit ar det om tagen ar fulla sa man maste sta hela vagen. Men jag har nu listat ut hur jag ska ta mig hem darifran med sa fa byten som mojligt, det kravs bara tva!
Vi har tre larare i skolan, alla jatteroliga. Hon vi hade idag mobbas dock lite. Jag ar yngst i klassen och nar hon horde att jag var yngst i min familj ocksa borjade hon kalla mig for "ohime-sama" vilket betyder prinsessa. Det KAN ju vara ett positivt ord men har var det mer som "ah du ar yngst och bortskamd"... taskigt! Och nu kallar koreanerna i klassen mig for "hime" (mindre artig form av ohime-sama) ocksa!! Jaja, jag antar att det kunnat vara varre?
Kursen gar fort fram och vi borjar komma in pa saker som jag inte kan, det ar kul for jag ar faktiskt har for att lara mig. Och tro det eller ej har jag faktiskt pluggat over en timme bade igar och idag.
Hmm... vad kan jag mer saga? Ja, det bor en manikyrist pa vart guesthouse och hon vill ova pa folk har sa att hon kan bli battre, sa hon gjorde mina naglar rosaglittriga med stenar! Det kan ju liksom inte bli perfekt an gratis manikyr!! Det finns ocksa en som jobbar pa ett bageri som alltid har med sig godsaker hem och bjuder runt. Sant gillar jag.
Nu ska jag so va for jag borjar bli valdigt forkyld. Jag tankar INTE missa skolan for man maste ha jattehog narvaro for att fa ga ut kursen, typ 90% e ller nat sant. Och kommer man mer an tre minuter forsent sa dras det av som att man missat en timme. Iiik!!
Mata ne!
När man är sjuk i Tokyo ser man ut såhär. Det känns skumt i början men man vänjer sig!
Tokyo kvällstid är något som nästan måste upplevas, tycker jag. Här var jag och Alexia i Shibuya och gick runt utan mål. 
På kvällen vid Tokyo Dome sprakade det av ljus, någon gång tänker jag åka dit och gå till nöjesparken på natten, fatta coolt!!
Miki kramade en lama (?) när vi var i Lake Town. Imorgon ska vi till Harajuku :D Jag måste köpa crêpes ;P Förvånande va?
Jag och Alexia en solig dag när vi åt glass för första gången här i Matsudo. Det har faktiskt inte regnat särskilt många gånger sen jag kom hit.
