Christmas decorations around Tokyo, part 1

När vi var till ambassaden fick jag en idé att fota alla fina juldekorationer vi gick förbi. Julen kanske inte är en särskilt stor högtid i Japan, men jag har upptäckt att om japanerna får ett tillfälle att utsmycka omgivningen så gör de det! Just nu verkar de särskilt vara insnöade på vackra julgranar. Två första bilderna är från Roppongi, där ambassaden ligger och de övriga från Ginza. Ska fota en del 2 någonstans tror jag när proven är över!

We're never as swedish as when we're in Japan

Idag var jag med Hiromi, Nacchan och Linus på svenska ambassaden där de hade en liten julmarknad med svenska godsaker, underhållning, folkdans och små tomtar till salu. Det var en trevlig dag och särskilt det söta Luciatåget var härligt att se med svenska, japanska och halv/halv-barn. Så himla duktiga var de och sjöng på både svenska, engelska och japanska. 

Det var lite svårt att fota idag bara för det var väääldigt soligt! De sålde glögg och lussebullar också till min stora lycka, haha. Men jag köpte bara lite med mig hem för det var rätt dyrt. Ska göra eget istället när mina prov är över nästa vecka.

Efter att ha hängt på ambassaden i ett par timmar åkte vi till Ginza för att besöka Aki som börjat jobba där i Swarovski-butiken. Det var verkligen glittrigt och tjusigt där inne. Och Aki var lika tjusig hon i sin uniform! Saknar henne i huset, hon flyttade ut förra månaden.

Ha en trevlig kväll!

I just don't know today. It's just that kind of a day.

Hej på er. Håller just nu på att plugga för fullt inför ett prov imorgon! Känner mig förkyld igen, ont i halsen och öronen och allmänt trött. Är inte på humör för att plugga men jag gör det ändå. Duktigt! Just nu har jag en liten paus för att dricka kaffe, uppdatera bloggarna och läsa lite i Lyckan, Kärleken och Meningen med Livet! <-- Relatera.

Ska gå och handla senare också, ta ett bad med det där relaxande badsaltet och sen måste jag verkligen städa. Någonstans ska jag försöka klämma in ett Skype-samtal med föräldrarna också, längesen vi pratade där faktiskt. Fast plugget kommer ju först, såklart! Det finns ingen ursäkt för omprov på den här nivån. Men jag är nog ändå en av få i klassen som sluppit omprov hittills när jag tänker efter? Men jag vet vad jag ska plugga på och jag försöker verkligen förstå allting, inte bara memorera.


Bilden är från förra helgen då vi var på matsuri i Roppongi. Var även Glenns sista dag i Tokyo. Usch vad jobbigt att åka hem! Jag har typ ett år kvar (eller egentligen har jag inte bestämt hur länge jag kommer stanna, men som det ser ut nu ca ett år) men jag har redan ångest ibland för att jag måste åka hem. Hur ska jag någonsin kunna lämna detta underbara ställe? Hemska tanke.
Fast om ni frågar mig nästa vecka kanske det låter precis tvärtom, ibland längtar jag hem väldigt mycket. Särskilt nu när det varit sommar, är galen i svensk sommar ju! Fast nu börjar det ju bli höst och sen vinter... och snö... nä, det klarar jag mig utan! En ny hemlängtan kommer dock säkert infinna sig där runt jul och nyår. Nej, jag kommer inte hem då. Har alltid haft en liten dröm om japanskt nyår, med tanke på hur stort det är här. Det är i princip deras största högtid på året, så jag kan bara tänka mig hur coolt det är!

Nej, tillbaka till pluggandet. Här kan man ju inte hänga hela dagen!

Everyone looks pretty while wearing a yukata

Idag har vi haft en fotografering i yukata. Glenn åker sorgligt nog tillbaka till Kanada imorgon så vi passade på att ta lite bilder lite innan han drar. Vi fotade mest inne i huset eftersom det var väldigt kallt och regnade idag. Vi tänkte egentligen ta fina bilder utomhus, men nu blev det som det blev.

Senare blev det dock lite bättre väder, så vi passade vi på att åka till en matsuri i Roppongi medan vi ändå hade våra yukata på oss. Det var lite kallt, men det gick bra. Har heller aldrig riktigt förstått hur jobbigt det är att bära en yukata. Obi-bältet sitter som en korsett nästan, och sandalerna ser ut som flipflops, fast gjorda av trä och med en liten klack. Både min rygg och mina fötter värkte som tusan på slutet. Sen är ju plaggen ganska trånga, så det är svårt att gå över huvud taget, särskilt i trappor. Men jag har alltid velat gå på matsuri iklädd yukata, så det var väldigt roligt att äntligen göra det också!

Matsurin i sig var ganska mysig. De hade många goda festival-maträtter och duktiga dansare. Till och med Doraemon (ni som kollar på animé) kom på besök! Åh, älskar japanska festivaler, skulle kunna gå varje vecka om jag hann. Fast med liiite bättre väder kanske, haha.

Because today is today, everything is new

En bild från dagen på Antonia och Miku. Vi hängde i Roppongi och Shibuya. På kvällen träffade jag Erica, hennes pojkvän och kompis för karaoke. Mer om det imorgon. Nu är jag trött, haha.

My treasured

Inköpt idag i Roppongi, på redigt extrapris. Och då menar jag redigt. Har sett den förr och tänkt "Synd att jag inte är rik", och så är den där, mitt framför ögonen på mig PÅ REDIGT EXTRAPRIS!! Trodde jag skulle dö. Kan inte förneka att den fortfarande kostade en smula, men helt klart värt. Alltså kvalitén. Jag är kär! Alexander Wang - Kirsten Suede Satchel Bag. Miiiiin.

Och så mina nya sandaler, som kostade under hundralappen, haha. Det är så jag brukar shoppa, riktigt billigt och bara fynda jämt, jag är alltid så himla "duktig". En egenskap jag visserligen är stolt över, men den här gången, med väskan, det var bara rätt tajmning helt enkelt. Had to have it. Fast den var iofs också ett fynd, typ det bästa jag gjort kanske. Kommer ju hålla i åratal!

Men nu känner jag inte för att handla mer, faktiskt. Ibland just när jag kommer till Tokyo sätter shopping-suget in, men när jag väl gått några rundor så stillas det. Nu klarar jag mig fram till jul! Eller iaf nästa månad... hehe. Nej men, jag är försiktig med pengar, jag vet vad jag gör och vad min plånbok klarar!

Ska dricka lite te nu innan sovdags. Ciao!

Just my way

Bild ett: Jag beter mig som man inte ska på tunnelbanan. Ååååh stackars kvinna, en ond, stökig västerlänning på tåget, kan det bli värre!?

Bild två: Idag var jag på svenska ambassaden i Roppongi och firade Sveriges Nationaldag en dag för tidigt. Tog med mig Hiromi och Minori som såg fram emot den svenska maten. De blev också överförtjusta när de insåg att en del hade på sig sin "svenska kimono", dvs Sverigedräkten. Hiromi ville så gärna fota den här söta damen så jag frågade om det gick bra och givetvis fick vi det! (Don't mind att mina kinder ser ut som en hamsters, haha.) Titta på min klänning istället som jag köpte på Forever21 i Harajuku.
Bilder tagna från Nathalies blogg.

För övrigt hade de svenskt kaffe, något som jag började hoppa runt som en unge över. Japanerna höll med mig om att svenskt kaffe is number 1! Dessutom sprang det runt söta små halv-barn överallt. Alltså japan/svenskar, huuuur gulliga som helst!

Kvällen har ägnats åt att skruva ihop en del grejer från IKEA, som en röd skrivbordslampa och en vit brevkorg för mina papper och tidningar. Dessutom har jag bäddat sängen med mina nya, fina sängkläder! Känns som att mitt rum börjar bli mitt rum. Önskar mig såååå en fin matta dock. Och en skrivbordsstol såklart.

Regnet höll sig borta hela dagen men nu öser det ner. Det är lite mysigt också på något sätt. Fast jag hörde om tromberna där hemma i norra Sverige, kan tänka mig att det regnet inte är speciellt trevligt.

Okej, så nu ska jag berätta för er vad som hände i onsdags och torsdags förra veckan! Och några andra dagar också förstås :P

På onsdagen var det en gratisklubb i Roppongi som jag, Natta, Erica, Lena och Erika, Nattas kompis på besök från Sverige, tänkte gå till. Vi skulle mötas halv tolv på stationen, och för en gångs skull var jag först på plats, en kvart innan utsatt tid. Annars är jag liksom den alla får vänta på eftersom jag åker med en störd tunnelbanelinje som alltid är sen. Jag tänkte "jippie" för jag börjar må dåligt av att få alla att vänta. Sen kom Natta och Erika på pricken utsatt tid, men Erica och Lena fanns inte att se någonstans. Inte heller efter en kvart, inte efter tjugo minuter och inte efter en halvtimme heller. Efter en stunds lekande i rulltrappan (Nattas otroliga bus-character kom fram, annars är hon alltid så cool) beslöt vi oss för att gå till McDonalds eller något annat i närheten och vänta istället för det började bli kallt. Vi hittade ett Starbucks med en otrolig tidningsavdelning där man fick läsa tidningarna medan man åt och drack lite kaffe. Fyrtio minuter gick, och femtio men inte en livstecken från flickorna. Jag ringde och ringde men hörde bara den fördömda japanska rösten som talade om för mig att det inte gick att ringa numret jag ville. Okej, det är Tokyo som är typ världens säkraste storstad, men det betyder inte att det inte kan hända nåt så jag började bli orolig. Försökte dock att ta det lugnt och tänka att ineting hänt, så vi gick till klubben och försökte komma in. Erika är dock bara arton år så vakten sa nej. Illa för oss. Vi tänkte att vi kanske skulle ha lite mer tur i centrala Roppongi så vi började gå ditåt. Icket icket. Där fanns bara sånna där klubbar jag absolut inte gillar som har svarta inkastare som skriker "Hey baby wanna come in yo?", typ. Så vi fortsatte gå. Och gå. Och gå. På väg mot Shibuya för att hitta en klubb (alternativt bar). Men det var kallt och vi var trötta så istället gick vi till Jonathan's där vi somnade och beställde in mat om vartannat. Notera att sista tåget hade gått, annars hade vi inte suttit där utan åkt hem! Ni kanske tycker att det låter skumt att somna på en restaurang, men det är så det går till i Japan. Här måste man nämligen ta varje chans man får. Sova på tunnelbanan, i bussen, i restaurangen, i baren... alla ställen man kan komma på godkänns för japaner är annars alltid igång dynget runt, typ. Klockan fem åkte vi i alla fall tillbaka till våra guesthouses, utan att Erica eller Lena synts till. Sov bort resten av dagen och gick INTE till skolan (no shit).

Pratade med Erica dagen efter, och här är deras kväll: Till deras rum i guesthouset behöver man ett elektroniskt kort, eftersom dörren låses automatiskt när man stänger den. Det här kortet brukar alltid Lena bära på, men såklart inte den här kvällen. Båda råkade vara ute ur rummet samtidigt, utan att veta det. Lena endast iklädd linne och hotpants eftersom de höll på att göra sig i ordning, när de skulle in igen kom på att "oj, hur ska vi komma in jag har inget kort?" De lånade en grannes telefon och ringde till företaget som äger guesthouset för att be nån komma dit och låsa upp, men svaret blev att de inte kunde låsa upp så sent på kvällen (ca elva), utan Erica och Lena skulle bli tvungna att vänta tills tio morgonen därpå, vilket alltså var nio timmar. Och tänk nu på vad jag har sagt om värme, att det är lika kallt inne som ute... De övervägde ett tag att gå till Roppongi för att försöka hitta oss, men det hade varit ett omöjligt uppdrag, både för att det är stort och för att Lena bara hade innetofflor på sig. Istället sprang de hem till Rose i Lenas klass som bor några minuter ifrån dem med sin man och bankade på dörren tills hon öppnade. Där sov de sedan över i gästrummet. Grejen var att de inte hade några telefoner och inte kan mitt nummer utantill, så de kunde inte höra av sig förrän nästa dag. Kan dock säga att det inte blev nån skola dagen efter för dem heller, haha.

På torsdagen fyllde Lena år, så vi alla samlades på Friday's biffställe för att fira. Jag beställde dock inte biff, utan nachos med smält ost och guacamole... jag kan inte beskriva godheten i det hela när man bara är van vid nudlar och ris. Sen åt jag såklart chokladtårtan som Lena fick i present och sen delade vi en massa på grädde/chokladsås-presenten som Lena fick av personalen. Det var så gott!! Efter att vi ätit gick vi till en engelsk bar där någon engelsman som jobbade var sjukt otrevlig. Han log inte en gång när han tog våra beställningar (så o-japanskt) och när Lena tänkte ett tag på vad hon ville ha (typ fem sekunder) så himlade han med ögonen och verkade tycka det var skitjobbigt. För Rose rann dock droppen över när engelsmannen tvingade Erica att köpa något, annars var vi tvungna att lämna stället. Vi hotade med att gå utan att betala och han sa bara "be my guest, I don't need you anyway". Jag kan inte ens beskriva idiotin i det hela, men ni fattar själva. När Rose bad honom be om ursäkt sa han bara "Why should I do that? I didn't do anything wrong It's you guys who can't follow the rules! You shouldn't care if I'm polite or not!", typ. Nej okej, för kunderna kommer säkert tillbaka om servitören är otrevlig? Alltså helt seriöst, han förstörde hela kvällen. :(

Resten av helgen gjorde jag faktiskt ingenting, jag var alldeles för trött. Plus att jag ska till Disney Land imorgon så jag vill spara pengar. I veckan var jag dock i Kashiwa med Miki, det ligger 1 station härifrån med snabbtåget och kanske 6 stationer ifrån med vanliga tåget. Där finns en massa fina second hand-butiker och allt är allmänt gulligt. Jag köpte en svart klänning med stjärnor på och ett matchande halsband. Ska nog ha det i morgon på Disney Land :) Vi åt middag där också, jag beställde in nåt ris till min mat som råkade ha små vita, en centimeters-fiskar i sig, med ögon!! tror någon att jag ville äta upp dem? Nej, naturligtvis inte!! Soooo nasty!! Jag satt och petade i maten i typ en halvtimme för att få bort alla fiskar. :) Miki sa att "men ögonen är ju nyttiga, man blir smart av dem", men mig kan man inte lura så lätt! Hellre osmart än äta ögon, det säger jag bara!

Annars har jag också varit i Shimo-Kitasawa igen med Natta och Erica. Jag blir galen på det stället, de har smycken (och kläder) i tusental men jag har aldrig nog med pengar för att köpa nåt när jag är där. Jag svär att om jag har pengar sista veckan ska jag dit och shoppa allt jag kan!

Har också varit på på karaoke två dagar i rad efter skolan. Det är nämligen vääääldigt billigt på dagarna. Bara 40 yen/halvtimme vilket är lika med ca 4 kronor. Först var jag där med Miki vilket såklart ägde fett och nästa dag visade jag Natta och Erica stället, som ligger i Harajuku, och Erica fick låtsas vara japan så vi kunde använda Mikis medlemskort! Det enda irriterande med karaoke är att man MÅSTE beställa nåt annars får man inte komma in. Och en dryck kostar ungefär 500 yen. Men ändå. BILLIGT OVER ALL. Måste fler gånger!

Alltså jag är väldigt trött idag så det här inlägget kanske blev ostrukturerat eller konstigt skrivet eller nåt, men ni får ursäkta mig! Bättre dåligt än inget, eller hur? :)

Imorgon är det i alla fall Disney Land så se fram emot att läsa om det :D Jag ska åka järnet med karuseller :D

Mata ne!