Blogg listad på Bloggtoppen.se

måndag 16 februari 2009

Stressig helg i Shibuya

Min helg: fredagskvällen började alltså med att jag åkte till Shibuya med Natta, Erica och Lena. Vi träffades på Shibuya station (jag var en halvtimme försenad som vanligt, hatar Chiyoda-line som jag alltid åker med!!) och visste inte riktigt vad vi skulle ta oss till. Vi gick till Starbucks och studerade min Tokyo-bok som jag hade med mig. Vårat mål var en bar eller klubb som har mest japaner och inte så många utlänningar. Tillslut bestämde vi oss för en bar som heter Pink Cow (för det lät bra) och efter ett antal alldeles för många minuters gång i klackar hittade vi slutligen dit. Stället hade dock inte en enda japan, och ägaren verkade engelsk. Vi orkade inte ens gå in utan gick tillbaka till centrum. Vi kände oss lite nerslagna och bestämde oss för att nästa gång, då ska vi minsann kolla upp ordentligt innan!! Men medan vi stod och var fett less så hann vi i alla fall se Ohno Satoshi från Arashi (ett Johnny's-band) på en bargata i Shibuya! Jag har aldrig tyckt att han var speciellt snygg, men han var faktiskt mycket fulare än jag väntat mig ändå. Tjock, kort och skäggig... min utopi om evigt unga och babylika Johnnysar krossades på en nanosekund ungefär, hahah. Men jag har bestämt mig för att han trots allt är bland de roligaste i hela agenturen, så det är okej. Hade han dock varit tråkig, då vet jag inte... Erica och Lena såg Ellie-Rose, en modell från tidningen Vivi, men jag hann inte med, hon gick jättefort med mask för munnen. Men om vi går ut igen, jag svär att jag ska spana in varenda person och granska dem från topp till tå!! Ofta man orkar vara i Tokyo i nästan fyra månader utan att se japanska kändisar :D
I alla fall, nog med kändiswannabesnack, Natta tog sista tåget hem, men jag kände att det inte var någon idé att åka hem redan, jag hade ju spenderat typ 2 timmar på att ta mig dit och sen 1 timme på att i princip bara gå runt. Därför följde jag med Erica och Lena till Harajuku där vi tänkte att det kanske fanns nåt roligt ställe. Icke sa nicke, inte en människa så långt ögat kunde se. Vi skyndade oss istället med sista tåget till Yoyogi där de bor och åt gyouza på en kinesisk restaurang. Sen gick vi och köpte godis och chips och gick hem till dem. Jag sov över, hade inte så mycket val om jag inte velat ta världens dyraste taxi, förstås.
När vi vaknade på lördagsmorgon sken solen starkt! Vi bestämde oss för att ta en promenad ner till Subway och äta mackor till frukost/lunch. När vi gick ut genom dörren slogs vi av sommarvärme. Det var över 20 grader varmt och blåste ingenting, kunde inte låta bli att älska Tokyo lite extra mycket. Vi satt ute och åt mackorna (once again: skönt ombyte mot nudlar och ris) och för att vi inte ville känna oss lata tog vi en promenad till Harajuku där mitt mål var att hitta en klänning till kvällen, då vi skulle försöka hitta en klubb på nytt. Jag failade dock, och kom istället hem med ett par svarta lackskor! Mina fötter värkte så mycket av skorna jag hade på mig (samma som jag haft kvällen innan ) att jag var tvungen. Kunde omöjligt gå med de en kväll till.
När vi kom hem igen gjorde vi oss i ordning. Fick låna en svart klänning av Lena (hur jag fick på mig den är en gåta utan svar) och Erica lockade mitt hår och sminkade mig. Vi mötte sen Natta vid Shibuya station för andra kvällen i rad, men den här gången med ett mål. Tacka internet för deras klubbguidning, faktiskt. Efter att ha gått åt fel håll ett antal gånger och frågat om vägen ännu ett antal fler hittade vi rätt. I kön kom jag på "oj, men jag är ju bara 19!" och Erica kom på "oj, jag glömde passet!". I Japan blir man nämligen myndig när man är 20, och man får inte dricka före det eller komma in på klubbar. Erica och Lena tog en taxi hem till sig för att hämta passet, de bor hyfsat nära Shibuya, medan jag gick fram och försökte charma vakten. Jag frågade om det var okej att jag bara var 19, han bad mig ta fram passet och sen lät han mig gå in. Wiie!!
Klubben var stor, nästan för stor. Den hade 3 plan och det var lika trångt som på tunnelbanan på alla, ungefär. Det var också väldigt rökigt, vilket jag är sjukt ovan vid då man inte får röka på klubbarna i Sverige ju. Det gick inte att se särskilt bra och inte heller att röra sig särskilt bra. Mina fötter värkte och vakterna stressade på alla som tusan i trapporna, man fick inte ens stå en sekund och vila. Det var "special pick-up night" (hahah välkommen till Japan) eftersom det var Valentine's Day men orka ragga på killar i Shibuya-frilla. Eh, nej tack. Uppmaning: KLIPP ER!!
När klockan var kvart över tre drog vi oss till en billig restaurang där vi åt ris och kött och sen vidare till McDonalds för att vänta på att tågen skulle börja gå klockan fem. Vi alla körde på den japanska stilen och somnade med huvudet mot bordet. Mina fötter gjorde ondare än någonsin och jag önskade att jag packat ner Compeed-plåster i väskan. Gick i bara strumpbyxorna hela vägen till tåget, i tåget och hem från tåget. Ens en sekund med fötterna i skorna och det kändes som om jag trampade på spikar. Kom hem halv sju, har tappat bort kortet till ytterdörren (höhö) och var tvungen ringa Alexia och be henne komma och öppna. Fast jag hade faktiskt förvarnat henne innan, så det var okej. Däckade vid sju och vaknade klockan tre nästa dag. Orkade ingenting, bara en liten snabb skypning och sen msn hela kvällen. Gick inte ut ur mitt rum en enda gång.


Lena och Erica; två sköna babes som väntar på tåget :)

Strike that pose honey ;D

Jag glassade i Ericas brillor.

Idag vaknade jag av larmet kvart i sju, lite tidigare än vanligt eftersom jag tänkte duscha. Var död, snoozade, var död igen och snoozade igen, vaknade, var död, snoozade... tills jag vaknade och insåg att klockan var fem i åtta. Brukar möta Martin fem över då vi åker tåg tillsammans så jag bara kastade på mig kläderna, compeedade hälarna och sprang ner till hallen. I skolan höll jag på att dö för jag var så less. Lärarna blir strängare känns det som, nu har det i princip förbjudit oss att prata under lektionstid. Alltså minsta viskningen och de typ "var tyst eller byt plats". Och alla är rörande överens om att så seriöst behöver det inte vara eftersom vi alla är där för att ha kul. Ja, för att lära oss, men mest för att ha kul, palla liksom vara tyst i tre timmar om dan. Nä, INTE!!
Gick och tröstade mig med att köpa en matlåda i en billig butik nära skolan och gick sen till Starbucks med Erica där jag köpte latte och åt min mat. Så brukar vi ofta göra. Bara köpa kaffe och sen ta med oss mat någon annanstans ifrån. Sniket men ingen verkar bry sig. Ibland har vi med oss skulböckerna och sitter där och pluggar, det är mysigt.
Nu är jag hemma och äter godis, hade fått ett mysigt paket från mamma och pappa med en ask geléhjärtan när jag kom hem från skolan :D brukar alltid få det på Alla Hjärtans Dag så det kändes fint!! Och gott. Är fortfarnade trött och tänkte kanske sova middag. Måste plugga också, vi har test imorgon. Tänkte faktiskt inte göra så mycket den här veckan, måste försöka spara mina pengar... så hur rolig bloggen då blir återstår att se!!
Jaane

1 kommentar:

  1. älskar dig vad du än gör!
    (...lägg dig nå´n gång)
    Pa

    SvaraRadera