Blogg listad på Bloggtoppen.se

fredag 8 juli 2011

Do you still remember the times when we were kids?

Hey hey hey!

Har just landat i mitt rum efter en trevlig kväll här på sharehouset. Efter några timmars plugg har jag bland annat hängt på taket i en sköna kvällsluften med Hiromi och Glenn. Har skrattat mer än jag gjort på månader. Hiromi är så ROLIG! Alltså världens mest underhållande människa!! Hahahahahahahahahaosvosv.

Kom in i klassrummet sist idag igen (jag var faktiskt där 5 min innan lektionstid) och möttes av "HEJ MARIA" i kör av alla killar i klassen. Det var ganska gulligt faktiskt. Haha. Får man var poppis för en gångs skull då!

Och för övrigt håller det fortfarande på att sjunka in i min skalle att Harry Potter är över om bara någon vecka. Så fort jag sett filmen är det slut. Jag LOVAR att jag kommer böla som en 3-åring som tappat sin mjukglass upp-och-ner i sandlådan! Vare sig jag vill det eller inte.
Jag tror bara lika galna Harry Potter-geeks förstår dessa känslor. Vi är frälsta, besatta, galna. Ja, rent av idioter som gräver ner oss i något så mycket. För att inte tala om alla vi som hängde på hogwarts.nu säkert åtta timmar om dan. Varje dag. Non stop. Och aldrig tröttnade. Kära, underbara, fantastiska hoggy! Hur många gånger har jag inte försökt förklara hogwarts.nu-känslan för utomstående och bara fått en konstig blick tillbaka? För det var ju "bara" en hemsida. Nej, om man inte var där kan man inte förstå, för det var så mycket mer. Vi var typ ett eget folkslag. Guuuuud vad jag saknar hogwarts.nu när jag tänker tillbaka! Minns fortfarande paniken när det skulle läggas ner, jag hade ingen aning om vad jag skulle göra istället! Det var ju ändå i, typ, 6 år jag hängde där? Minns att jag önskade att jag skulle vinna flera miljoner på lotto bara så jag skulle kunna skänka det till sidan. Haha. Men givetvis hände det aldrig.
Älskade hoggy-människor, vissa som jag fortfarande träffar, fan vad bäst ni är.
Sjukt långdraget det här blev då, tänkte inte ens skriva något allt om Harry Potter idag. Men det är ganska scary att det slutar, faktiskt. Jag vet liksom inte om jag ska vara lycklig över den sista filmen eller inte? Skratta eller gråta? Min hjärna säger "gå vidare", men mitt hjärta säger "HARRYYYY~~~ DON'T GO!!"
Ååååh, man kan ju undra om jag är 22 eller 12?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar