Insåg idag hur mycket jag kommer sakna mina sharemates, min japanska familj, och huset vi bor i när jag en dag åker härifrån. Inte en spännande tanke! Om ni kunde nästla er in i min hjärna och mitt hjärta och känna all kärlek jag känner för den här staden och dessa människor. Saknar alla i Sverige, men på något sätt är det lättare att vara här och sakna än att vara i Sverige och sakna. Kanske för att man vet att Sverige alltid finns där, att trygghet väntar om man bara vill. Men är man i Sverige, då vet man aldrig vad som händer med Japan. Då får man gå runt med ständig oro för vad som kan hända. Som vi alla vet kommer hända, frågan är bara när. Jag gillar inte den känslan, att gå runt helt maktlös så oändligt många mil och timmar bort.
Hur som helst, vem vet när jag är hemma igen. Jag vet dock att jag vill ha svensk sommar, den är bäst i världen, så åker jag väl tillbaka tills dess då. Men ingen vet ju vad tiden har att utvisa?
Hur som helst, vem vet när jag är hemma igen. Jag vet dock att jag vill ha svensk sommar, den är bäst i världen, så åker jag väl tillbaka tills dess då. Men ingen vet ju vad tiden har att utvisa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar