Tva dagar och tva olika sidor av Japan

Livet här gar framat med manga saker som händer hela tiden. I förrgar hängde jag med Natta och Martin efter skolan. Det började med att vi tog tunnelbanan till Omotesando och gick omkring pa sjuukt stora Kiddy Land (en leksaksaffär) och kollade pa alla gulliga och nuttiga saker. Sen at vi soppa pa en vegetarisk restaurang (typ inte sa lätt att hitta vegetarisk mat här, inte ens om man äter fisk) som var väldigt god. Vi fick en värmeapparat vid vart bord + filtar sa det gick att sitta ute och äta. Mysigt.
Naväl, vi hade bestämt att vi skulle se pa japansk stumfilm klockan sju, sa efter maten började vi ga at "det känns som hitat"-hallet. Vi tyckte att vi hade gott om tid, men det hela slutade med att vi hamnade lite off, inte mycket, men ända tillräckligt för att tvingas ta tunnelbanan tillbaka till Omotesando och sen tunnelbanan igen till stället där bion lag. Vi fick t o m springa en bit när vi väl var framme för att hinna innan det började. Hur som helst kom vi fram till nagat som jag tror var en konferenslokal med en bioduk. De visade tre korta animéer (japanska tecknade filmer) och en spelfilm pa en timme, alla svartvita rullar fran 30-talet. Det var väldigt intressant, inte som nagat jag varit med om förut. De visade filmerna i old school-style, dvs att det stod en man bredvid bioduken som gjorde alla röster till alla karaktärer! Han var fett grym!! En animé och filmen var textade pa engelska, vilket var skönt. Man koncentrerar sig nog mycket pa japanska hela tiden i alla fall. Jag kom hem runt kvart i elva och var nästan död.

Igar var jag med Erica fran min klass och hennes kompis Lina i rikemansomradet Daikanyama och sen i Shibuya. Jag har aldrig varit i Daikanyama förut och blir heller inte klok pa stället. Det känns som att affärer, bostäder och industrier trängs lite hur som helst, och det blir inte mindre förvirrande av att hela stadsomradet är byggt pa en kulle. Daikanyama är en av de delarna i Tokyo som är känt för sin shopping (om man är rik..) och visst fanns det manga snygga grejer där.
När vi ledsnade pa Daikanyama tog vi tunnelbanan till gamla palitliga Shibuya för att spendera kvällen pa Shibuya 109. Där finns sa mycket snygga saker att jag aldrig vet exakt vad jag vill ha och köper därför ingenting. Förutom diadem, förstas, vilket saklart hände även igar. Pa nagat vis slutar det alltid med att jag kommer hem med ett sant, jag vagar inte ens säga hur manga jag har! Erica och Lina köpte massa kläder, fast a andra sidan är de sma asiater sa de kan ta pa sig vad som helst och det passar och ser bra ut!! Lyckoostar. Vi akte hem vid nio när affärerna stänger och höll pa att dö av folkmassan pa tagen. Det är okej pa morgnarna när man ska till skolan men när man ska hem pa kvällen efter typ världens längsta shoppingrunda, da är det inte okej. Andra kvällen i rad jag kom hem sent och nästan död. Men som nagan här pa guesthouset sa med en axelryckning "man lever bara en gang". Sant.

Idag akte jag dock hem direkt efter skolan, läste lite och kollade tre avsnitt av Desperete Housewives pa Alexias dator. Nu har hon lagat mat, sa jag maste ga och äta. Ingen aning om vad som händer ikväll!

Konbanwa!