Tusan vad jag gråtit ikväll. Kunde verkligen inte sluta när Harry Potter var över. Hela salongen satt kvar medan eftertexterna rullade och jag såg flera människor som torkade tårar ur ögonen. Och när jag reste mig upp och såg på Natta som satt några rader längre ner med Shun - det gick bara inte! Vi två som inte skulle känt varandra om det inte vore för Harry Potter. Våra vägar som på något vis alltid lyckats korsa varandras ända sen vi var elva år gamla och blev medlemmar på hogwarts.nu! Helt otroligt. Vi kände nog båda samma sak i det ögonblicket! Så många, många vänner vi fortfarande umgås med genom den här fantastiska sagan. Så mycket vi fått uppleva! Jag hade inte ens varit i Japan om jag aldrig läst Harry Potter. Det var faktiskt Nathalie som visade mig manga första gången och några andra tjejer från hogwarts.nu som introducerade mig för japansk musik. Ganska häftigt om man tänker tillbaka på sitt liv, vilka vägar man tagit och var de lett en!
^ På bion med Hiromi innan jag lyckades med bedriften att grina bort allt mitt smink. Haha, åh, och min lugg är kaos!I alla fall, imorgon kommer jag nog vara i Post Potter Depression-mode hela dagen. Ska försöka att inte tänka på det genom att aktivera mig med annat. Göra en ny gelmanikyr på salongen, gå på festival vid ett tempelområde och sen parta på kvällen... men vet inte om det hjälper. Känns ungefär som det kändes när min kanin dog när jag var typ tio. Eller när jag gick ut gymnasiet och insåg att jag inte kommer träffa mina underbara klasskamrater varje dag längre. Inte så lätt att komma över!
Funderar på att försöka mig på första Harry Potter-boken på japanska. Har ju ändå läst den över tio gånger på svenska så jag kan ju typ den utantill ändå. Men det projektet skulle väl ta typ halvåret, heh.
Och åååååh Snape! My love! Marry me! Åh nej, justja, du är ju fiktiv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar