Blogg listad på Bloggtoppen.se

tisdag 2 augusti 2011

My mother's birthday

--- Varning för präktigt inlägg ---


Idag fyller min mamma år. Jag önskar att jag kunde vara hemma i Sverige för en dag och fira henne! Hon är en helt perfekt mamma, ni ska bara veta alla gånger hon hjälpt mig ur minst sagt knepiga situationer, hur hon fått lugna mig över telefonen när jag stått och grinat med andnöd på diverse flygplatser världen över. Eller hur hon förklarat både det ena och det andra för mig och kommit med sina små visdomsord om att "allting löser sig till slut" och "ingenting blir bättre av att man drabbas av panik". Och trott eller ej - hon har rätt! Varje gång något händer så hör jag dessa meningar i huvudet och plötsligt får jag mer kraft och beslutsamhet. Ibland förstår jag inte hur hon kan vara en sån finurligt klok kvinna! Hon är verkligen fixaren, lagaren, påhittaren, ja, helt enkelt mycket handlingskraftig. Man kanske inte ska ha så höga tankar om sina föräldrar, men ibland känns det verkligen som att hon kan ALLT (känn ingen press nu mamma...). Ja, när jag tänker efter finns det nog faktiskt inte en enda liten grej som hon inte löst under hela mitt 22-åriga liv. Har det verkligen med åldern att göra, som hon säger ibland? I så fall vill jag bli likadan när jag blir stor!

Och så har hon ju lärt mig det här med att "vi cylvénskor - vi kan". Nä, vi är verkligen inga mesar vi cylvénskor! Vi är riktigt, riktigt otroliga flickor som kan göra allt vi tar oss för. Hur många gånger har jag inte tänkt på det här när jag hittat spindlar i mitt rum här i Tokyo? Ååååh, dessa spindlar, cylvénskornas mardröm! Men, ja efter som vi är riktigt otroliga flickor, min mamma och jag, så har jag varje gång kommit fram till att jag KAN döda dem av egen kraft. Och så har jag gjort det.

Inte att förglömma att hon också lärt mig vikten av att vila. Jag går lätt upp i saker jag blir intresserad av, jag kan sitta i timmar och göra en enda grej så länge jag tycker det är kul. Jag är också alldeles för social, jag älskar att träffa människor och ja, jag har svårt för att säga nej. Ibland har jag svårt att känna av när det blir för mycket och plötsligt stannar min kropp helt enkelt av. Ni vet ju alla vid det här laget att jag äääälskar att ha kul (jag tycker det är meningen med livet) men att ha kul kan också ha sitt pris. Min mamma har lärt mig att man ibland måste stanna upp och känna efter om man är trött eller inte, så att man inte känner av det för sent. Ja, och vikten av att ha kafferaster också, förstås. Fast där har nog även fadern ett finger med i spelet. Hans motto när någon klagar över i-landsproblem - "Gå ut och sätt dig i skogen och drick lite kaffe och lyssna på fåglarna". Så sant, så sant! I det cylvénska hemmet vet vi därför vikten av att ta kafferaster, gärna innan vi ens börjat med något. Vi SKA städa - men "bara" ta en kaffepaus först. Fast ändå blir det gjort, till slut. Bara att vi inte gör det för fort, ingen mår väl bra av det?

Ja, sen har hon och pappsen min ju lärt mig allt det där som att sitta, stå, äta, gå, prata, skriva, läsa (nåja, måste ge mig själv lite cred för det, vill minnas att jag blev relativt självlärd där vid femårsåldern), rätt och fel och etik och moral. Som att inte allt det varit nog! För att inte tala om att HON FÖTT MIG!! Med den lilla (heh...) förlossningsskräck jag har måste jag påstå att det det är väldigt imponerande. Att hon dessutom födde mig som tredje barn - wow, hon är verkligen modig!

Nu tänker ni - oooh, you got it though girl! För hur ska jag kunna återgälda allt detta? Men jag vill påstå att jag varit en ganska bra dotter. Inte upprorisk för fem öre, aldrig snattat, rökt, stannat ute för länge, inte hört av mig, supit mig redlös (fast de sagt att de skulle älskat mig lika mycket ändå), skolkat från skolan eller blivit Icke Godkänd på prov. Nu när jag tänker efter har jag ju varit en riktigt exemplarisk dotter. Har jag inte!? Hoppas det väger upp för allt jag fått!

Ja, mamma, grattis på födelsedagen!

2 kommentarer:

  1. Oj så fint skrivet. Tack så mycket hjärtat! <3 Har jag gjort allt detta?
    Känns ju bra att veta att jag och pappsen gjort något bra. Det har att göra med ålder förstås och sunt förnuft. Du kommer att vara lika erfaren som jag så småningom. Allt upplevt ger erfarenheter - bra eller dåliga.
    Pussåkram och jag tycker att du klarar dig alldeles utmärkt på egen hand (kanske med lite "pepp" ibland bara)Kram Love you!

    SvaraRadera
  2. Kärleken till ett barn är gränslös och behöver inte betalas tllbaka. En dag kanske barnet får ett eget barn. Det är först då man riktigt riktigt förstår. Pa

    SvaraRadera